Växter som musik

"Arkitektur är frusen musik" -- så ska Johann Wolfgang von Goethe vid något tillfälle ha uttryckt sig. Och på hans tid var det självklart att all arkitektur värd namnet skulle ge en estetisk upplevelse. Fasader och andra ytor skulle tex. livas upp av olika slags ornament, och överhuvudtaget var det viktigt att en byggnad utöver sin rent praktiska funktion skulle bjuda på en fest för ögat.
Till vänster: port  i centrala Visby.

Det var först med funktionalismen på 1930-talet som arkitekturen definitivt bröt med dessa ambitioner. Nu blev det plötsligt fult att ge en byggnad någon rent estetisk utsmyckning. (Översatte man en sådan funkisbyggnad till musik, skulle den musiken bli högst onjutbar!)

Om man nu ser hus-arkitektur som frusen musik, så är också trädgårdsarkitektur en slags musik -- men inte en gång för alla frusen i en form, utan i ett tillstånd av subtil förändring. En grupp växter initierar ett dominerande estetiskt tema genom att slå ut i blom under några veckor och försvinner sedan i bakgrunden, medan andra växter med senare blomning istället träder fram och uttrycker ett annat tema.

Det är inte bara blommorna som skapar sådana estetiska teman, utan även bladverket. Olika typer av bladverk kan spelas ut mot varandra och skapa estetiska harmonier på liknande sätt som olika instrument i en orkester tillsammans skapar musikaliska harmonier.

Ovan: helt olika bladformer samspelar. Hasselört och japansk lönn.

Här är det framförallt bladens färger som skiljer sig åt. De limegröna bladen till höger är Heuchera villosa 'Autumn Bride', till vänster syns rödskaftig daggkåpa och i bakgrunden skymtar klippstånds 'Desdemona'.

-- och här är det stora köttiga funkiablad som kontrasterar mot den skira myskmadrans små blad, medan jätteramsets bågar bidrar med visuell kontrapunkt.

Bergenia och kaukasisk förgätmigej 'Jack Frost' har liknande bladformer, medan storlek och färg är olika.

Vänder man så blicken en aning åt höger ändras kompositionen. Japansk lönn och hasselört blir aktiva deltagare -- och dessutom bidrar stenblocket nu starkt med sin massiva närvaro.